Ernqvist

Och så gick jag hem till tonerna från Timbuktus skånska stämma som ekade över sjön. Jag var Yr och trött efter fem dagars festande och längtade hem till sängen. När jag kom hem gick jag ett varv i lägenheten och konstaterade att den var hel och välbehållen men att jag inte hade något rent kvar på kökshyllorna utan allt låg i spridda skurar över köket. Gick även på expedition leta-ölburk och hittade de ståendes lite här och var. Det enda lilla missödet var nog en smält systemkasse som låg över min spis. Denna helg har fyllts av vänner, öl, musik och tokigheter, precis som vanligt. Det har även slagits en del rekord. I torsdags var det dags för det första. En vän ringde mig och ville bara tala om att det var fest hos mig, så jag visste det. Räknade med att vi skulle bli runt sex personer men det slutade med att tjugotre människor varav jag kände ungefär hälften klämde in sig här! Trodde aldrig att det skulle gå men här finns tydligen mer plats än jag tidigare trott. Även Vincent ett år fick vara med på sin första förfest, han verkade gilla alla mäniskorna.

Fredagen var rätt lugn och utan rekordförsök. Vi bjöd in oss själva (tjugo pers) till en liten födelsedagsfest i Valla där vi var dubbelt så många som själva födelsedagssällskapet. Men det gick fint och det var skönt väder. Under lördagen däremot var det dags för nya rekord och det började på den årliga ölorienteringen. Frösöns öppna som alltid anordnas ute vid Ladängen drog många deltagare i år. Sammanlagt hade vi runt 23 startande vilket är ofantligt många fler än ifjol! Och av dessa var det endast fyra kända spyfall och en som avbröt vilket är en ganska bra statistik. Solen sken och vi som inte var med satt i solen och öppnade ölen till orienterarna. Många bra springtider var det, trots värmen och öldrickande. Vi hade däremot ett litet problem i år. Den sedvanliga banketten i Frösö sportstuga efter orienteringen kunde inte genomföras då vi var sent ute med bokning så den hann bli upptagen. Fortfarande igår eftermiddag hade vi ingenstans att vara. Tills en kär vän och deltagare kommer fram till mig och viskar snällt i mitt öra om vi kanske kan vara hemma utanför mig...? Sedan var det dags för ett nytt rekord.

Det slutade med bankett på Näsvägen och ett trettiotal personer infann sig på min innergård. Grillning och stark dricka på burk blev det. Mycket skötsamma människor var det och alla höll sig ute i finvädret så min lägenhet användes endast till toalettbesök och för hämtning av dryck från kylen. Trodde aldrig på det från början men det var den trevligaste festen någonsin med många nya ansikten. Allt går om man vill, tydligen. Sedan gick vi i samlad trupp in på Yran. Amy, Lady Gaga och Presidenttal. Och så gick jag hem till tonerna från Timbuktus skånska stämma som ekade över sjön...