Ibland är livet toppen!
Och då särskilt när man står på toppen.
I sista sekund bestämde jag mig för att följa med gänget på fjälltur i helgen som var. Vi åkte upp till Storluvån i fredags, jag och Rosita med varsin John och sex pojkar till. Efter en mils vandrande i sol och värme slog vi läger och satte oss att äta. Vissa surrande små varelser hade också hoppats på ett skrovmål den kvällen men jag säger bara det att har man bara Off-mygg så behöver man inte vara det minsat rädd för att bli uppäten.
Lördagen bjöd på mer värme. Vi gick de sista kilometrarna till Sylstationen och där blev det lunch och vid halv ett började vi gå upp mot Syltoppen som var dagens mål. Vi hade lämnat all packning nere vid stationen och fick vila våra ryggar från tung packning en stund. Jag, Rosita och Anders var vid ett flertal tillfällen på väg att vända och gå tillbaka då vi var lite slitna och trötta. Terrängen upp mot toppen var inte den enklaste med stora ytor med snö och stenblock att klättra över. Men vi tog oss fram bit för bit. Tillslut hade vi kommit så långt att min klättra-upp-på-toppen nerv kittlade lite extra i benen och adrenalinet steg och jag beslutade mig för att slutföra klättringen. Jag hade vissa saker framför mig som lockade också så som en John med utlovad Snickers och toppsup, och tur som jag har även en toppuss. Rosita, hennes John och Anders avslutade toppturen och vände tillbaka. Efter två och en halv timme nådde jag och John toppen där de andra pojkarna väntade på oss. Det blev bilder, titt utför stupen och såklart den där toppsupen! Ivriga som de är begav sig pojkarna sedan ner igen medan jag och John var kvar och njöt av livet en stund för oss själva. Vi träffade två norskar som kom upp strax efter oss och även de bjöd vi på en sup. Den ena norrmannen sa att det är inte varje dag norskar och svenskar stod där uppe tillsammans som vänner! Det blev en trevlig pratstund med dom. Sedan började vi klättra ner igen.
Tre timmar senare, efter slit, svett, ren klättring längs med bergssidan på stenblocken, åkning utför snön, lite mys och sen lite slit till kom vi ner till de andra som stod och höll på med middagen nere på stationen. Alla var så trötta att vi håll på att somna i tallriken men vi hade en trevlig stund tillsammans. Sen blev det lite duschning för oss som kommit på efterslänten och efter det väntade efterrätten. Senare under kvällen när trötta fjällvandrare började dra sig in i tälten var det endast vi som satt kvar i matsalen. Vi plockade fram gitarren och det blev allsång ända in på småtimmarna! En flaska gottigott hade vi också med oss och den tog slut innan vi tillslut letade oss till våra tält i mörkret.
Söndagen började med god frukost innan vi packade ihop oss och gick tillbaka sexton kilometer till Storulvån. Varmt även då. Öm i hela kroppen tog jag mig tillbaka lättare än vad jag trodde det skulle vara. Hela helgen var fantastisk, både när det gäller vädret och sällskapet! Sammanfattat den bästa fjällturen någonsin. NÅGONSIN! xx
I just have one word to say to you...
Fredagen var rätt lugn och utan rekordförsök. Vi bjöd in oss själva (tjugo pers) till en liten födelsedagsfest i Valla där vi var dubbelt så många som själva födelsedagssällskapet. Men det gick fint och det var skönt väder. Under lördagen däremot var det dags för nya rekord och det började på den årliga ölorienteringen. Frösöns öppna som alltid anordnas ute vid Ladängen drog många deltagare i år. Sammanlagt hade vi runt 23 startande vilket är ofantligt många fler än ifjol! Och av dessa var det endast fyra kända spyfall och en som avbröt vilket är en ganska bra statistik. Solen sken och vi som inte var med satt i solen och öppnade ölen till orienterarna. Många bra springtider var det, trots värmen och öldrickande. Vi hade däremot ett litet problem i år. Den sedvanliga banketten i Frösö sportstuga efter orienteringen kunde inte genomföras då vi var sent ute med bokning så den hann bli upptagen. Fortfarande igår eftermiddag hade vi ingenstans att vara. Tills en kär vän och deltagare kommer fram till mig och viskar snällt i mitt öra om vi kanske kan vara hemma utanför mig...? Sedan var det dags för ett nytt rekord.
Det slutade med bankett på Näsvägen och ett trettiotal personer infann sig på min innergård. Grillning och stark dricka på burk blev det. Mycket skötsamma människor var det och alla höll sig ute i finvädret så min lägenhet användes endast till toalettbesök och för hämtning av dryck från kylen. Trodde aldrig på det från början men det var den trevligaste festen någonsin med många nya ansikten. Allt går om man vill, tydligen. Sedan gick vi i samlad trupp in på Yran. Amy, Lady Gaga och Presidenttal. Och så gick jag hem till tonerna från Timbuktus skånska stämma som ekade över sjön...
Jag vet inte varför men jag återvänder alltid.
Det dröjde ungefär ett dygn innan det första svaret på varför jag är här dök upp. De hörde av sig och önskade mig välkommen hem, mina vänner här uppe. Alla på en gång. Nästa dag var jag i Lit, busade med vovvarna, njöt av grönskan, bad i älven och bjällrorna från fåren på ängen. Ju längre veckan led desto mer fylldes den av vänner och skratt. De påminner mig alla om hur roligt det kan vara här. Igår var tjejerna här och vi grillade och myste. Det är sommar och det är här jag är nu! Sommaren är bäst i Jämtland.
Samtidigt funderar jag på vad som händer när sommaren är slut? Då allt tar slut och blir som vanligt igen...
Pratade med min vän i Japan idag och vi satt på varsin sida av klotet och funderade över vad som är meningen med livet. Vi kom fram till att meningen är att må bra, med sig själv och med andra. Och sen om det är här eller på andra sidan jorden är nog upp till var och en. Fast det spelar ingen roll var jag befinner mig. Jag återvänder alltid. xxxx
Nu e de kokta fläsket stekt!
Nu e jag less för tionde dagen i rad.
Nästa helg åker jag upp till vad min omgivning kallar "verkligheten". Blir arg. Min verklighet är väl ändå där jag befinner mig för tillfället? Om det nu finns någon verklighet. Jag kommer iaf bo på Frösön igen om någon vill komma och hälsa på (det får ni gärna göra :) ) Har jag tur kanske jag får finbesök som skjutsar upp mig och packningen. Hoppas!
Jag har blivit beroende.
Och regnet det bara öser ner.
If I could turn back time...
...till förra tisdagen då Micke och co fick in mig med falskleg på nation, då vi dansade hela natten och drack spanska drycker tills klockan blev stängningsdags! Och när vi sen köpte kebaben som försvann på en cykel i fjärran, hur den sedan kom tillbaka till oss och vi satt uppe tills solen klev upp. Eller till förra onsdagen när vi stod på busshållplatsen och sedan spola allt bakåt därifrån. Kunde jag så skulle jag göra det.
Kunde jag vrida tillbaka tiden så skulle jag antagligen missa allt roligt som kommer. Allt det oplanerade, spontana, sommarhittepåsakerna. Alla drömmar som jag vill förverkliga. Alla nya människor jag kommer möta. Den oförutsägbara hösten, var och en för sig eller tillsammans. Resor, utmaningar...
Så titta inte tillbaka, stanna inte tiden. Se framåt! Låter så enkelt. xxxx
Middag vid ån!
En fyra för en
Jag ligger i sängen, lyssnar på musik och eldar min rökelse precis som på Kinatiden. Jag tror jag längtar bort igen. Långt långt bort. Så långt som till ett annat land. Funderar om det är vad jag vill göra i höst... xx
Ren Jämt on special commission!
En noggrant utvald renflock på fem personer, däribland jag, begav sig strax efter klockan sju i morse från lokalen ut på ett uppdrag av det lite ovanligare slaget. Vi skulle åka ut till Värmdö där det skulle finnas ett hus som skulle flytt- och byggstädas. Vi åkte ut förberedda på att en sjukt jobbig och lång dag väntade oss så vi laddade upp med ett ton godis, kakor, bullar, kaffe och mat så att vi inte skulle behöva svälta ihjäl iaf. Närmare halv tio, efter att ha stått i långa bilköer och haft rök-kiss-och köpa godispauser, kom vi fram till hamnen i Djurö där en båt väntade på oss som skulle ta oss vidare till dagens projekt. Vi lastade på våra dammsugare, hinkar, stegar, väskor och kem och sedan oss själva på båten. Regnigt och blåsigt var det på den halvtimmes långa resan rakt ut i den Stockholmska skärgården. Vi kom fram till en liten och idyllisk ö med klippor och bryggor och ett stort, rött sommarhus som var objektet vi skulle ta itu med. Vi blev glatt överraskade då det visade sig vara betydligt mindre än vad vi först hade trott, (då säger jag inte att det var litet, typ 140 kvm sommarhus är inte så litet ändå) och att den pågående renoveringen av köket inte var helt klar så vi fick nöja oss med att städa det som gick!
Hej å hå, vad det flöt på! Vi konstaterade ganska snart att de nog hade skickat två personer för mycket ut till ön då det gick som en dans att städa och att vi tillslut bara gick omkring och letade efter saker att göra. Men vi klagade inte för det. Det var ganska trevligt att äta lunch med havsutsikt. Vi bev klara i tid och blev sedan skjutsade tillbaka till fastlandet igen. Strax innan sju var vi tillbaka till Uppsala och kunde efter en tolvtimmars arbetsdag äntligen gå hem. Dagen var mer ett äventyr och nöje än en arbetsdag och det var riktigt roligt. I morgon ska ett annat gäng ut till Väddö. Nästa gång skulle jag vilja åka till Grönland eller Gotland eller så och göra ett jobb där. In my dreams I guiess. xx
Guatemala?
Why not! Korkad? Kanske det.
Inbjudan till Hollywood!
| Start Time: | Saturday, June 6, 2009 at 1:00pm |
| End Time: | Sunday, June 7, 2009 at 12:00am |
| Location: | The Hollywood |
| Street: | 6735 Yucca St. Unit 101 |
| City/Town: | Los Angeles, CA |
Description:
Come help write the definition of the 21st Century Pool Party with all the implements of Summer: music, booze, barbecue, bikinis and effervescent hot tub conversation (feel free to add to this list :) Contribute to my birthday celebration with your go-to warm weather libation or your cutting edge barbecue recipe. I'll have the cava sangria brewed to perfection and the grill primed and hot. Let's ROCK it at the first major pool party of the season and share some daytime, birthday cheer with my favorite people. June 6th, 2009: It's Time to get Epic
.
Trodde jag gillade sommaren, men den suger!
Varför ska alla människor försvinna så fort det blir sommar? Jag är inte heller helt oskyldig till det. Jag kommer smita upp, bort från er här nere. Snälla bind fast mig i ett träd någonstans så jag inte kommer här ifrån! Och Micke drar till Västerås. Alla åker åt olika håll. Flyr med sommarvindarna till något ställe vi kallar "hem" där vi tror att allt är så mycket bättre bara för att det är sommar. Varför gör vi det? Och alla på jobbet frågar. "Försvinner du från oss Jenny?" "Ska du flytta nu?" "När åker du?" "Kommer du tillbaka till oss?" "Varför då...?"
Jag vet inte vad jag vill alls. Flyter bara med och ser var den här sommaren för mig. Ifjol tog den mig till Kina. Kanske tar den mig till en annan kontinent den här gången. Annars kommer jag landa i Uppsala. Men först sommaren, den där skitsommaren som bara kommer och förstör.
Det spelar ingen roll var du är. Home is where your heart is! xxxx
Vad skulle jag göra utan dig?
Tidsoptimisst? Javisst!
~Ma Shu~
Jag kom precis från Mia. Vi har druckit lite vin ikväll, firat ledigheten, vikt tvätt och tittat på Rush hour 2! Den filmen gav mig härliga, nostalgiska flashbacks då den utspelar sig i fantastiska Hong Kong! Det slutade dock med att vi satt och diskuterade mat.
Vi kom fram till att fläskfilé är aldrig fel, men att jag för tillfället är väldigt förtjust i vårrullar och Mia har fastnat för zucchini ! Mmmm! Ja, smaken är som...
Man ska inte vara ute och gå mitt i natten om man ska upp och jobba!
Säg åt mig! Men det var stjärnklart och vackert. Lite kyligt men ändå varmt. Nu blir det inga nattliga promenader på en vecka åtminstone.
Helgen var galen. Jag och min kollega Lina umgicks i fredags kväll. Kvällen blev till natt och vi missade sista bussen till stan, så vi gick. Hamnade i Mias lägenhet till slut där jag bodde under helgen för att vara vara kattvakt åt Hulda och Tapas. Vid halv fyra på morgonen kom Big Mike och gjorde oss sällskap och vi satt och pratade och skrattade hela morgonen! Lina tog första morgonbussen hem vid halv sju. Lååång sovmorgon och sen blev det promenad till Dragon Palace med M där vi åt lunch, en titt på Samba-tåget som gick genom stan och sen somnade jag i soffan. Schlagerkväll för mig själv, en röst på Alexander och lycka när han vann!
Söndag, sol, slappade på balkongen. Väntade in vännerna som kom hem från Barcelona och fick sedan skjuts hem. Och sedan var det den där nattliga promenaden...
Måndag. Helt slut.
xxxx
Glädje är...
...när någon ringer mig, spelar gitarr och sjunger "Om du lämnade mig nu" i luren!
***
Hot and cold
Ordtorkan har infunnit sig. Not good tänker jag då jag egentligen har massor jag vill få ut. Jag börjar plötsligt förstå mina studerande vänner som sitter och våndas över sina uppsatser och MÅSTE kunna skriva, trots att jag inte har någon deadline för mina ord. Veckan som har gått har inneburit halvtaskigt väder, flyt på jobbet och stora känslovågor för min del. Topparna har helt klart varit högre än vad dalarna varit djupa. Annat ska jag inte säga då jag får äran att dejta Mr Jackman...
Innan jag hälsade på hos that beutiful guy last night var jag och tittade på Emma och hennes pojkväns splitternya lägenhet i Fålhagen, en nybyggd tvåa med balkongen ut mot ån. Vi åkte sedan ner på stan och delade en flaska vin på Bullit. Att kunna göra sådana saker och sitta och snacka skit med henne är höjdpunkter som infinner sig allt för sällan. Men jag antar att de är det som gör det till sådana höjdpunkter, att man har något att längta efter. Att sedan få promenera under midnattens månsken med Mr Jackman var en fin avslutning på kvällen.
Ännu en söndag har gått. Ännu en vecka är slut. Sovmorgon är lyx, men sedan jag började kliva upp så tidigt på vardagarna har jag svårt att ligga kvar länge på helgerna. Idag var det inget problem och jag sov nog till klockan ett. Hann knappt hem och vända innan det var dags att dra sig mot Fyrisfjädern där Rosita dragit ihop till brännboll ikväll! För tredje gången på fyra dagar missade jag precis bussen så jag hann ta det lite lugnt ändå och kom dit i femtiden. Det blev inte så mycket spelat tyvärr. Kalla vindar är inte roligt när man är ute och leker.
Den släppte tillslut. Ordtorkan. Hoppas den gör det för mina vänner med, och för Mr Jackman. Då kanske det finns tid för fler månskenspromenader i veckan. Plötsligt kände jag inte för att jobba imorrn. Skulle vilja ha helgen i repris.
xoxo
Nu blommar häggen!
helgen kan bli spännande.
xxxx
