Förtvivlad

Ibland kan små saker vända totalt upp å ner på ens dag, som att mina Kina-pinnar åkte ner och fastnade bakom elementet så jag inte kunde äta mina Shanghai-nudlar på ett vettigt sätt! Fråga mig inte hur jag fick ner dom där men jag har fortfarande inte fått fram dom och jag börjar bli väldigt less. Försökte skruva loss plattan under för att de skulle ramla ner men den ville inte lossna. Sen kan man ha större bekymmer än så. Som sitter fast och inte ens lossnar om man så slår på det med en slägga! Tillslut orkar man inte bry sig och låter det sitta där. Men man kommer ändå inte undan det då man ser det varje dag trots att man försöker att inte se det. Irriterande.

Min nya bästa vän.

Vi fann varandra igår och det var kärlek vid första ögonkastet! Nu går jag ingenstans utan min lilla burk tigerbalsam som lindrar värken i armen. Ja, den hjälper faktiskt mot de flesta åkommor inbillar jag mig och har smort in mig lite här och var. Så känner ni en vindpust av kamfer så kan ni ge er den på att det är jag som är i farten!


Bandyfinaler

Hela staden är klädd i orange flaggor. Musik har spelats på torgen och glada och kanske mindre glada bandyfans har dansat fram på gatorna i helgen. Från Mias köksfönster kunde vi igår skåda två Edsbynfans och en Västeråsare som möttes på den smala trottoaren på andra sidan gatan. Vi fruktade ett mindre glatt möte mellan de tre men till vår förvåning slängde Västeråsaren ut med sina armar och sjöng glatt för de två andra som började sjunga med! Lyckligt avslut på bandyhelgen. Jag hade av misstag tagit på mig min vit-gröna sjal men lyckligtvis var de det vinnande lagets färger så jag smälte bra in med de andra när jag åkte hem inatt. Nu hoppas jag att allt pynt och lull-lull plockas ner i veckan så stan blir sig lik igen.


VÅR!

Tio tranor flög över mig när jag gick hem från affären...


Hemma med sjuk arm.

Armen e sjuk idag med. Vaknade inatt av att den skrek så det var bara att trycka i den en Ibumetin och hoppas på att den skulle lugna sig. Det gjorde den inte, men jag struntade i den och somnade om ändå. Idag har det mest varit till att passa upp den hela tiden, smörja, klappa, och mera piller. Jag ska snart åka ner på stan. Tror den mår bra av lite friskluft med, precis som jag.

Det är vår här nu!


Solen skiner och fåglarna fnittrar. Kanske ska ta en promenad vid ån...
Biblioteket kanske. Och sen äta fika hos Rosita, så får det bli!
Underbar dag!

Men!

Jag har idag betalat hundrafyrtio kronor för att träffa en doktor som säger att jag har en inflammation på en sena i axeln som jag inte ens kommer ihåg namnet på och ska äta Ipren och vila. Åh!

Hemma med mig

En ond axel blev till en ond arm som blev till att jag inte fick jobba idag. Eller inte kunde jobba rättare sagt. Igår eftermiddag hängde den längs min högra sida som en sten i ett snöre och vägrade samarbeta med mig. Jag tillät den inte heller att jobba då det antagligen skulle förvärra vad den nu än är jag har i den. Idag värker den inte lika mycket som igår och det gör inte lika ont i axeln när jag lyfter den. Men den känns fortfarande tung och hänger hellre än att göra andra saker. Min omgivning sa åt mig på skarpen att ringa vårdcentralen då jag gått i tre veckor med problem. Antagligen är det en inflamation som förvärrats då jag inte vilat som jag borde. Svårt att göra det då man jobbar måste jag säga. Och det är inte direkt möjligt att bara använda vänster arm i mitt jobb. Försökte som sagt en hel eftermiddag med det igår och det resulterade i träningsverk i den armen. Så idag känner jag mig dubbelt handikappad. Jag ska försöka vila snabbt så jag slipper vara hemma så länge. Har redan börjat klättra på väggarna och då har det bara gått fem timmar på min lediga dag. Skulle kunna baka bullar eller nån annan göra-hemma syssla men det går ju inte utan armar. Promenera kanske...

Ikväll blir det melodipestivalen och brut!


Jäklar i Alsike!

Ett glatt gäng gav sig ut från lokalen imorse vid sju med sikte på en villa i Alsike, någon mil utanför stan ungefär vid Knivsta. Jag har aldrig varit i Alsike förut men tycker alltid det är spännande att åka ut till nya platser för att lära känna omgivningen lite bättre. Ute snöade det och var någon minusgrad. Fem glada renar åkte därför iväg för att göra flyttstädningen, däribland fanns jag. Grejen var den att värmen i bilen slutade att fungera igår så det sprutade bara kalluft ut genom fläkten. Så där satt vi och var glada att vi iaf var så pass många i bilen så att lite värme uppstod där inne. Vi kom så småningom till Alsike och jakten efter villan började. Vi hade fått en karta från eniro utskriven så att vi skulle hitta rätt gata och rätt hus. Men kan man lita på enirokartor? NEJ! Det kan man inte! Så vi snurrade runt där i nästan en timme. Fram och tillbaka, upp och ner, runt, runt. Jag har konstaterart nu att Alsike är lika stort som universum, oändligt! Och bara barnfamiljer bor det där ute. Stora villaområden i en skog. Eller nej, en djungel. Vi hittade några mammor i villaområdesdjungeln och frågade om de visste var gatan vi skulle till låg. Det var knappt de heller visste ska jag säga. Men sedan hittade vi en mamma som kände de som hade flyttat från villan och visste precis var den låg! Klockan halv nio kom vi fram. Lite skämtsamt hade vi skojat i bilen innan att det vore ju för synd om det inte skulle vara någon värme i huset då vi som redan var genomfrusna skulle börja jobba...

Vi kliver in i något jag hellre skulle kalla fryshus än villa! Fint, fräscht, skulle kunnat bli gjort på någon timme om det inte var för att det var svinkallt! Tio plusgrader visade en termometer där inne och vi kände oss inte så sugna på att sätta oss där på golvet och fika som det var dags för. Vi försökte få igång lite värme men det var ingen ide att ens försöka. Sen vred vi på kranen för att se om vi hade varmvatten iaf. Men icke. Inte en droppe varmt vatten kom det. Då hade vi fått nog. Klockan nio kommer vi tillbaka till lokalen efter att ha åkt bil i två timmar. Fikar och ger oss ut på liten-varm lägenhet mitt i stan-städ. Men men, nu har jag sett Alsike också.

Goodnight

Arbetsskadad?

Bara för at jag bor söderut för tillfället så betyder inte det att vi har varmt och mysigt väder. Idag har det snöat oavbrutet och när det landar på marken blir det en mindre mysig sörja som man måste klafsa omkring i. Därför kände jag när jag kom hem vid halv fem att ett varmt bad skulle sitta fint då jag varit ute i detta väder sedan tio över sex i morse. När jag ligger där kommer jag plötsligt på mig själv med att  fundera på hur jag ska få bort allt kalk som vi har på kaklet i badrummet! Och detta är inte första gången. Nej visst, jag brukar även irritera mig på beläggningarna på vattenblandaren och kranen ungefär varje gång jag går in i badrummet. Inte tusan tänkte jag på sådant innan jag började jobba här! Har jag blivit arbetsskadad redan? Antagligen är det för att flyttstädningar är lite annorlunda mot för vanligt städ, att när man kommer till en villa eller lägenhet så måste man ta tag i sådana problem som att försöka få bort skit som suttit i flera år. Det är långt ifrån alla gånger man lyckas med det, men man får klura och prova sig fram med olika medel och metoder för att försöka få bor smutsen. Så även fast jag kan bli irriterad på mig själv för att jag tänker på sådant när jag är hemma så är det ändå lite roligt att jag faktiskt vet hemligheten bakom att bli kvitt problemet! För första gången på länge tycker jag det är roligt att gå till jobbet och skönt att jobba heltid. Denna veckan får jag veta om jag kommer få min provanställning också. Hoppas verkligen på det för jag trivs väldigt bra. Här går vi inte runt och mesar på som det ibland kunde kännas att man gjorde på andra jobbet, här är det full fart från morgon till eftermiddag. Och det är väldigt spännande att åka ut till de olika objekten som ligger i och runt om staden. Sen är kanske inte alla ställen lika roliga, som idag då vi åkte ut till Storvreta efter lunch. Det finns inte något som hellst roligt med Storvreta! Det är ett genomtråkigt ställe tio minuter utanför stan och de har massor med spindlar i husen! Men vi klarade av det med. Snart är det nog dags att blunda så jag orkar med imorgon. Vi får bara hoppas att det blir bättre väder bara så jag slipper stirra på kaklet när jag kommer hem.
Jiewen he yongbau


Så är det...

Har nu konstaterat att det är lättare att ta tåget till Peking än tunnelbanan i Stockholm!

***********************************************************************************************

Two weeks in the big city, and Jenny still likes to be here.

Tänkte på det ikväll när jag satt på bussen hem från Mia och hade en god vän från Östersund i luren. Han sa att det märks att jag trivs så bra här nere. Och ja, så är det nog! Bara tanken på hur jag fortfarande hade suttit i Östersund ger mig rysningar! Jag var hos Mia ikväll för att titta lite på tv, några bra program som sänds på kanaler som vi inte har här i Flogsta. Tittade på det nya programmet "Stockholm-Arlanda" som sänds på trean nu. Handlar om livet på flygplatsen, om de som jobbar där och hur det funkar. Både jag och Mia kände dunsen i kroppen när vi fick se ett flygplan landa och jag känner att jag måste ut och resa snart igen!

Imorrn är det inflyttningsfest på Flogstavägen. Några vänner till mig och Agnes kommer hit. Några som jag inte träffat sen Yran i somras. Och på lördag ska jag på dubbelt födelsedagskalas på Vretgränd! Kalas kalas, mycket kalas! Men det tycker vi om. Nu ska hon sova för hon måste kliva upp vid halv sex och åka till jobbet.
Goodnight!

Tycker det är roligt men tröttsamt att jobba heltid.


Söndag kväll

Redan söndag kväll. Det var så skönt när det blev fredag och man visste att man hade en hel helg framför sig. Och nu sitter man här och tittar på söndagsprogrammen på teven och undrar var helgen tog vägen. Jag har hunnit med både vila och skojigheter. I fredags kväll myste jag hos Mia. Igår möblerade jag om i mitt rum och fick äntligen ordning på mina soprumsbokhyllor. Ja, de bara stod där i soprummet och sa "hej, ta oss upp till dig. vi har blivit utkastade och tycker det är kallt och hemskt här." Ja bokhyllorna sa det alltså. Så de fick följa med upp till mig och gav mig samtidigt lite förvaring. Nu är det fint och mysigt på mitt rum. Min nya säng är väldigt bra också. Och stor.

På kvällen var jag bjuden på middag ute i Nyby. Det blev drinkar, potatisgratäng, melodifestivalen, sing star och i elvatiden drog vi ner på Flustret. Det var första gången jag var dit. Det ligger nere vid ån och är ett populärt ställe i Uppsala. Normalt sett tar vi oss inte in där då vi inte är tjugofem som dom tycker att man ska vara på lördagar. Så vi har skaffat oss en kontakt på insidan. Det är bra med kontakter. Nu blir vi uppskrivna på lista om vi vill in dit. Det är fint att stå på lista. Man behöver inte vara tjogofem, och man behöver inte stå i kö. Ja lite speciell känner man sig allt. Sen dansade vi mest. Mycket folk var det där. En del dumt folk var det där också. En kille nöp mig i rumpan, då blev jag arg och nöp han någon annanstans och gick därifrån.

Idag har det varit segt tycker jag. Trött som man är på söndagar. Följde med Mia och tittade in på en ny inredningsbutik jag inte varit i förut. Har inte hänt så mycket mer sen. Imorrn jobbar jag igen, det längtar jag faktiskt efter. Det är ett slitsamt men roligt jobb jag har! Imorrn kväll blir det troligtvis, eller förhoppningsvis kanske jag skulle säga, middag i Nyby igen fast hos någon annan denna gången. Åh vad skönt det är att vara här igen!
Good night*


RSS 2.0