Ernqvist

Och in kliver jag. Självsäker, pirrig, glad. Nya möjligheter, nya erfarenheter. Hur många gånger har man inte som liten sagt; "När jag blir stor ska jag bli..." Många gånger har drömmarna ändrats. Några har hängt kvar men är inte lika stora som tidigare. Nya har kommit. Nu har jag än en gång kommit på vad jag vill bli när jag blir stor, eller större. Det kan hinna ändras många gånger till, men just nu känns det rätt ända ner till tårna. Jag fick ett nytt jobb idag. Ett nytt uppdrag från ännu en tidning. Nu är jag inte bara den där städtjejen, jag är även recensent. Stort. Iaf för mig. Skribent, recensent, krönikör...I´m a writer! Det rimmar väldigt bra i mitt huvud. Jag frilansar. Det känns coolt att säga de orden. Jag frilansar...

Ja, just det. Uppspelt. Det är ett bra uttryck för hur jag känner mig just nu. Några andra bra uttryck skulle kunna vara panik, prestationsångest och hjälp! Jag har som många redan förstått fått mitt första skrivuppdrag vilket betyder att jag idag fick svar från en tidning jag mailade förra veckan, och som vill köpa en krönika av mig. KÖPA! Jag hade på min höjd räknat med att med lite tur kanske få med några texter utan betalning till att börja med i olika tidsskrifter, och det hade jag nöjt mig med. Tänkte att allt är bra, bara jag får visa upp vad jag kan. Men nu ska jag alltså försöka klämma fram en krönika som den här tidningen vill ha med, och blir den bra kommer jag hamna på sidan där så många andra krönikörer varit före mig, och som jag själv läser varje månad. Jag blir alldeles matt. Hur hände det här? Måste nog sova lite, puh.